OM THOMAS

 Lite om min livsväg: 
  Som barn älskade jag att sjunga och uppträda, jag fick ha scenen för mig själv, för jag hade inga syskon. Jag kunde även stå i timmar och titta på stjärnhimlen, ibland genom en kikare. Föga anade jag att detta var en försmak av det som komma skulle…  I skolan älskade jag allt som hade med språk att göra. Jag flyttade som 18-åring från min uppväxtstad Gävle till Stockholm och läste på universitetet i några år, franska, teatervetenskap och logopedutbildning. Jag var helt inritad på att arbeta som teaterlogoped. När jag som nykläckt logoped och teatervetare träffade några vildhjärnor som skulle börja göra stora operauppsättningar, hakade jag på dem. Det blev en resa att minnas; mina logopedambitioner blandades upp med producentsysslor och ibland nästan allt annat än det rent logopediska.
  Min idealistiska sida, som under tonåren hade kanaliserats via politik och fredsrörelsen, hade funnit en ny kanal i detta teaterarbete; men jag tog typiskt nog på mig alldeles för mycket; jag hade startat en lavin i mig själv som snabbt styrde mot en katastrofpunkt; en januarimorgon när jag nyss fyllt 30 , efter att inte ha sovit på tre-fyra nätter, hände något som kändes oförklarligt; inom loppet av en sekund hade mitt medvetande lämnat kroppen och slungades ut från planeten Jorden långt ut i solsystemet med en oerhörd hastighet (ljusets?), varpå medvetandet återvände till jorden – och min egen kropp som låg livlös - med en kraft likt en nedstörtande asteroid. Det var en milt sagt chockerande upplevelse; efter att jag kommit ner i kroppen igen trodde jag till en början allt möjligt; att jag hade dött eller att jag var tokig, att jag hade kommit till andevärlden, paradiset eller helvetet, beroende på hur jag kände mig för dagen, för mitt tillstånd kunde svänga om på en sekund. Jag började också ”se” saker som jag inte sett tidigare, utan att kunna avgöra om det var fantasifoster eller ”riktiga” syner.
  Några år innan min ”resa” hade jag börjat titta lite nyfiket i böcker om astrologi, men det var som jag ändå inte riktigt förstod vad det hela gick ut på. När jag nu öppnade dessa böcker igen, fick jag tillbaka känslan från min utanförkroppen-resa, det var som om hela jag lyfte och kunde se hur allt hänger samman, precis som under resan. Jag gick vidare med läsandet och köpte lite svårare böcker med samma resultat; det kändes som om jag redan kunde allt det som stod där.
Så en dag tar jag mig till Vattumannens Bokhandel i Stockholm för att leta efter en astrologibok. När jag står vid en hylla och tittar i en bok, ramlar det ner något från en hylla precis intill – det visade sig vara en Tarotlek! Något jag aldrig hade hört talas om. Förundrad och som i ultrarapid, tar jag upp kortleken och börjar titta i den: då får jag återigen tillbaka känslan från min ”rymdresa”. Det var som om korten fick liv och berättade för mig att de var guider, vägvisare för mänskligheten – och för mig. Efter denna stund blev Tarotkorten mina kära följeslagare, jag hade fått 78 nya vänner!
  Allt detta skedde 1985 och sedan 1986 arbetar jag professionellt med Tarot och Astrologi, oftast i kombination. De är för mig fantastiska redskap för att se klarare på mitt liv, för att ge vägledning och för att lita starkare på min intuition. Jag har skrivit en bok i vardera ämnet, jag bedriver kurser, håller föredrag och även ett- och tvååriga utbildningar.
  Jag kan bara säga att utan min ”rymdresa” hade jag inte upptäckt livets rikedomar, den har också hjälpt mig att kunna stödja en mängd andra människor i att finna sin väg. Detta fyller mig med tacksamhet.

Thomas Jönsson